Estonia – 20 år senare.

Jag satt och tittade på Estonia dokumentären som sändes i veckan. Medan jag matade Siddan satt jag och försökte smälta alla intryck från det jag såg på tv:n. Alltså, sån fruktansvärd katastrof! Jag har faktiskt ett svagt minne av den dagen som det kablades ut på nyheterna den där septemberdagen 1994, givetvis förstod jag inte exakt vad som hänt men jag vet att min mormor var ute på havet i samma veva.

Med tanke på att jag åkt finlandsbåt i alla fall en gång varje år under mitt liv, så känns det extra läskigt. Sen att min ena bror jobbar på ett av fartygen gör ju såklart en del med. Det känns så nära mig själv.

En väldigt dramatisk och otäck dokumentär men samtidigt en väldigt viktig på samma gång.